Usch vissa tankemönster far tillbaka på mig med stor slägga just nu när jag mår dåligt. Aptiten försvann som i ett klockslag. Hinkat massa kaffe under dessa dagar. Försöker få de tunga tåget på spåret igen och med all min möda och kraft försöker jag vara en glad och trevlig person. De slår tillbaka på en själv. Fy f*n rentutsagt.
Jag vill orka träna, jag vill orka städa och härja jag vill orka vara glad och busig. Men försöker distrahera andra jobbiga tankar. Känns som ett svart trassel i mitt huvud just nu. Jag vill bara sova.

De trevliga sakerna: Photoshoot med rekvesita mm till helgen med syster mi som också är svarthårig nu, en resa till djurpark med barnen, Henrik och hans familj. En fest. Såntdär som kan lätta upp levernet. Plus att JAG ÄR ANTAGEN TILL HÖGSKOLAN I GÄVLE I HÖST. Najs men annat lägger en grå dimma över det. Men jag är så glad och tacksam. Äntligen lönade sig mitt slit. Kom in på mitt medel på högskoleprovet. Fick fan medel utan att plugga nått till detdär jävla högskoleprovet...som typ va de jobbigaste jag gjort haha. Aja.

Life must goes on. Men Från och med nu är det på andra villkor. Mottot att behandla andra som man själv vill bli behandlad har tydligen inte fungerat. Ingen trampar på mig något mer. Då kommer jag se till att det blir tvärt om.
Jag ger allt jag har men inte hur länge som helst.....