Har haft en bra dag med barnen i badhuset och handlat lite lördagagsgodis mm. Nu sitter de och kvällsfikar framför bolibompa. Jag har nån seriös jävla livskris nu alltså. Helt rastlös i huvudet. Något känns jobbigt men jag kan inte göra något åt det.En mysig känslococtail. Jag känner mig bara förvirrad och mindre stark än på länge. Har kroppskris också. Har haft svårt med maten nu i sommar men har bestämt mig för att vinna över ättankarna nu men känner hur kroppen dallrar och har sig. Ska fan köpa nån kroppsstrumpa som håller in allt man tycker wobblar runt..typ på magen och höfterna. Bara de känndes fast liksom. Men jag vill inte va fast i träna/ätalite/äta bara nyttight hjulet. Livet blir inte lättare för det. Så nu blir ja väl lite mer mjuk muminmamma igen antagligen. Känns skönt att öppna sig lite då och då i bloggen inte ofta man gör de nuförtiden. Måste ha nån slags ventil iallfall. USCH! Neej. Hoppas verkligen på dagar där de bara känns lätt att leva och man inte fastnar i några tankespiraler eller liknande. När allt kan få kännas självklart och bara..lätt. De ska va gött å leva..annars kan det kvitta? Händer mkt med folk nära mig också som jag är orolig för. Det känns jättejobbigt.