Tallrikar på köksbordet, visar att jag fixar mat till min familj. Fyllda sopptunnor visar att jag plockar upp skräpet efter dom. Smutsiga golv visar att mina barn får lov att ha roligt. Smutstvätt i tvättkorgen visar att mina barn får rena kläder varje dag.Ett vått badrum fullt med leksaker visar att jag badar mina barn! Så nästa gång du kommer oanmält till mitt hus, så tänk dig för innan du dömmer! För kommer du för att hälsa på mig, så kom in. Kommer du for att dömma mitt hus, så ring och boka träff kvällen innan ;) om du är en förälder och håller med mig att hemmet inte alltid behöver skina, så sätt denna på din status!

 

Den här morgonen. . .

ska jag låta dig välja vad du vill ha på dig

och säga hur fint det blev

.

Den här morgonen. . .

ska jag kliva över tvätten, lyfta upp dig

och ta med dig ut till lekparken

.

Den här morgonen. . .

ska jag låta disken ligga kvar odiskad

och låta dig lära mig hur man lägger det där pusslet

.

Den här kvällen. . .

ska jag dra ut telefonkontakten och låta bli att sätta på datorn

och sitta med dig på gården och blåsa bubblor

.

Den här kvällen. . .

ska jag inte skrika åt dig en enda gång, inte ens det minsta grymt

när du skriker och gråter efter glassbilen

och om den kommer förbi går jag ut och köper en glass

.

Den här kvällen. . .

ska jag inte oroa mig för vad du ska bli när du vuxit upp

eller fundera lite extra på varje beslut jag har tagit som rör dig

.

Den här kvällen. . .

kommer jag att låta dig hjälpa mig att baka kakor

och jag kommer inte att stå lutad över dig för att tillrättavisa dig

.

Den här kvällen. . .

kommer jag att ta oss till McDonald´s

och köpa oss varsin Happy Meal så vi båda kan få leksakerna

.

Den här kvällen. . .

kommer jag att hålla dig i mina armar och berätta om hur du föddes

och hur mycket jag älskar dig

.

Den här kvällen. . .

kommer jag att låta dig stänka i badkaret

och lova att inte bli arg

.

Den här kvällen. . .

kommer jag att låta dig stanna uppe sent

medan vi sitter på verandan och räknar alla stjärnor

.

Den här kvällen. . .

kommer jag att sitta nära dig i timmar

och missa mina favoritprogram på TV

.

Den här kvällen. . .

när jag drar mina fingrar genom ditt hår medan du ber

kommer jag att tacka Gud för Den finaste gåvan som givits

Jag kommer att tänka på de mammor och pappor

som letar efter sina försvunna barn,

de mammor och pappor som besöker sina barns gravar

i stället för deras sovrum,

de mammor och pappor som är på sjukhus för att med gränslös sorg

se sina barn lida och för sitt inre skrika att dom inte klarar mer

Och när jag kysser dig god natt kommer jag att hålla dig litet hårdare, litet längre.

Det är då jag kommer att tacka Gud för dig och inte be honom om något mer. . .

. . . utom hela mitt liv med dej!

-författare okänd-

 

 

Vad är tid ...

Tid är väntan.

Tid är längtan.

Tid är sommar sol och skratt.

Tid är även höst och vinternatt.

Tid är något som människor jagar.

Tid skiljer också på nätter och dagar.

Tid kan gå sakta, men också mycket fort.

Tid kan vara väldigt lång, men ofta blir den kort.

Tid är en osynlig och nödvändig vara.

Den går inte att lagra, stoppa eller spara.

Men en dag så är den plötsligt slut och då

blir ingenting som förut.

Pendeln har stannat.

Ett verk har fått frid.

Först då kan vi säga.

"Jag har inte tid"

Helgen har vart kaotisk på många sätt. Känslomässigt. Vill inte gå in närmare men det kommer nog bli bättre nu. När saker och ting börjat röra på sig. Skönt!!! Hoppas allt kommer bli som vanligt..nej inte som vanligt. Bättre.

Hittade en text som berörde och gick in under huden på mig när det kommer till mitt eget sätt att tänka kring mina barn. Hur vi kan ge de aktning för naturen och trygghet. Just nu studerar jag utomhuspedagogik och värdet av natuen och dess möjligheter färgar en del av min vardag just nu.Tyckte texten var så vacker så jag väljer att dela med mig av den här.

-

Jag har alltid varit omgiven av starka kvinnor med ett inre lugn och sanna värderingar. En mor från paradiset är min mamma. Hon har gett mig de starka trädgårdsminnen som jag bär närmast mitt hjärta. När jag var liten flicka tog hon mig med ut till de vilda blomsterängarna. Där plockade hon de ljuvligaste ängsblommor i allsköns blandningar. Blåklockor, prästkragar, lupiner, gräs och veteax som hon satte i en mjölkkanna i vindstrappans fönster.

Jag sneglade alltid avundsjukt på hennes blomsterbindningar och minns mina egna ihopkrafsade försök med vånda. Nu som vuxen gläds jag ändå åt våra kvällspromenader i guldgult skärgårdsljus. Jag minns att jag satt utanför ladan och letade fyrklöver, medan jag hörde hennes handslag med vävstolen. Närheten av min mor var påtaglig och jag kan framkalla lusten och känslan av trygghet än i dag.

Lusten att vilja dela naturens gåvor med sina barn är en livsmening. På min födelsedag är det tradition att jag får luktärter i ljuvliga pasteller av min mor. Jag tröttnar aldrig och skulle bli outgrundligt besviken om hon glömde. Min mor är en gåva, en längtan, en hyllning till livet.

Victoria Skoglund, Sköna hems trädgårdsexpert.

Hittas här.

Ibland känns de som om skeppet flyter endast för att man själv springer och öser ur vatten, pluggar läckande hål, ror och styr samtidigt.

Ibland känns allt så perfekt. ibland känns allt så tyst - tystnad som skär genom cement. Ibland känns det som det finns så mycket under ytan som aldrig kommit upp. Det känns okänt och samtidigt så himla välkänt. :/ Jag vet vad du ska säga innan du sagt det. jag vet hur jag kommer tänka och känna innan jag känt det. Jag garderar mig. har trubbat mig. Jag kommer palla. Jag oroas bara av känslan. Jag hoppas det vänder och det kan få kännas tryggt igen. Just nu känns det som om jag är boven i nått drama som inte ens existerar. Eller så existerar de i din hjärna. Du skapar dina egna problem...

har ni vart med om en meningslösare känsla än den att ni inte är värt nått. Eller att ni vill förändran ått ni inte kan förändra. När ni inte ens kan förändra er själva mer. När man har gett allt. När man känner sig sölad i backen av äckliga skumma känslor och tankar om livet och varandet. Att livet bara är en jävla långsträcka som ska faras sen ska de bromsas in sen är de stopp. Man kan inte se tillbaka utan ångest och inte se på framtiden med annat än ångest. Nutiden känns som en enda väntan. Det som håller en uppe är kärleken till barnen. Älskade barn.

Har haft en bra dag med barnen i badhuset och handlat lite lördagagsgodis mm. Nu sitter de och kvällsfikar framför bolibompa. Jag har nån seriös jävla livskris nu alltså. Helt rastlös i huvudet. Något känns jobbigt men jag kan inte göra något åt det.En mysig känslococtail. Jag känner mig bara förvirrad och mindre stark än på länge. Har kroppskris också. Har haft svårt med maten nu i sommar men har bestämt mig för att vinna över ättankarna nu men känner hur kroppen dallrar och har sig. Ska fan köpa nån kroppsstrumpa som håller in allt man tycker wobblar runt..typ på magen och höfterna. Bara de känndes fast liksom. Men jag vill inte va fast i träna/ätalite/äta bara nyttight hjulet. Livet blir inte lättare för det. Så nu blir ja väl lite mer mjuk muminmamma igen antagligen. Känns skönt att öppna sig lite då och då i bloggen inte ofta man gör de nuförtiden. Måste ha nån slags ventil iallfall. USCH! Neej. Hoppas verkligen på dagar där de bara känns lätt att leva och man inte fastnar i några tankespiraler eller liknande. När allt kan få kännas självklart och bara..lätt. De ska va gött å leva..annars kan det kvitta? Händer mkt med folk nära mig också som jag är orolig för. Det känns jättejobbigt.

Gråter för minsta lilla just nu haha läste kakan och hennes dotters söta konversation och började ..typ gråta lite okontrollerat. Lustigt. Aja. Mina söta barn är vakna nu liksom jag. Supermum. Idag har vi inget inplanerat förutom att jag är nyfiken på om man kankse ska åka till Grytnäs medeltidsmarknad.
Igår hade vi trevligt. Ut på krogen en sväng och sen ner till Mc donalds. Har lite ont i halsen i dag. Får alltid det när jag druckit dagen innan. Hes också.
Barnen kollar på bumbi och jag smuttar på en treo och lyssnar på regnet.
Älskade små fina söta troll. Måste fota er i nya mössorna jag köpte på HM. Sötbönor vart de i dem. En lila bambimössa åt Molly och en grå Mimmi mössa åt Linnea.

Ha en mysig avkopplande söndag. Det ska jag ha!

Fan ja känner mig så himla tom de är så jobbigt. Känner mig som en tom konservburk. Som ett skal. Fy för den känslan :/ Det har endå inte hänt något speciellt och man känner sig såhär. Antar de bara är att vänta ut det.

L I V E T ...vill hinna tatuera mig, pierca mig igen, hinna göra dumma saker, hinna vara busig glad och härlig. Hinna va ung när jag är ung. Jag vill så mycket men nu känns de som att allt handlar om att bli ännu vuxnare än de vuxna jaget jag blivit. Ibland vill jag bara backa bandet och göra om några av mina år i yngre dagar. Slutat vart så blyg och tyst och låtit bli att stänga in mig i mitt rum. Struntat i vad jag trodde folk tänkte och tyckte. Struntat i mina föräldrar och vart just så egoistisk som de kallade mig ibland.

Usch vissa tankemönster far tillbaka på mig med stor slägga just nu när jag mår dåligt. Aptiten försvann som i ett klockslag. Hinkat massa kaffe under dessa dagar. Försöker få de tunga tåget på spåret igen och med all min möda och kraft försöker jag vara en glad och trevlig person. De slår tillbaka på en själv. Fy f*n rentutsagt.
Jag vill orka träna, jag vill orka städa och härja jag vill orka vara glad och busig. Men försöker distrahera andra jobbiga tankar. Känns som ett svart trassel i mitt huvud just nu. Jag vill bara sova.

De trevliga sakerna: Photoshoot med rekvesita mm till helgen med syster mi som också är svarthårig nu, en resa till djurpark med barnen, Henrik och hans familj. En fest. Såntdär som kan lätta upp levernet. Plus att JAG ÄR ANTAGEN TILL HÖGSKOLAN I GÄVLE I HÖST. Najs men annat lägger en grå dimma över det. Men jag är så glad och tacksam. Äntligen lönade sig mitt slit. Kom in på mitt medel på högskoleprovet. Fick fan medel utan att plugga nått till detdär jävla högskoleprovet...som typ va de jobbigaste jag gjort haha. Aja.

Life must goes on. Men Från och med nu är det på andra villkor. Mottot att behandla andra som man själv vill bli behandlad har tydligen inte fungerat. Ingen trampar på mig något mer. Då kommer jag se till att det blir tvärt om.
Jag ger allt jag har men inte hur länge som helst.....