Mig själv
Ok jag lär börja på min lista. Har inte hunnit sätta igång med den än. Ni föreldrar vet hur det är. Vissa dagar är man helt slut. Ingen insperation överhuvudtaget.
Dethär är alltså jag. Hanna kallas jag för och har alltid kallats för. 24 år. Igentligen heter jag Johanna. Född i Uppsala. Uppvuxen med mina föreldrar. Flyttade till vår lilla stad vi nu bor i när jag var ca 5 år.
Jag gick grundskola och gymnasie i samma stad. Gymnasielinjen var Estet: Bild och form. Har alltid vart mycket intresserad av att rita och måla. Skriva har också vart en passion. Men det stösta intresset har nog vart djur. Har haft många hamstrar, kaniner, Hamstrar och råttor under min uppväxt. Även akvarium och Sköldpaddor.
Jag skaffade min egen Hund när jag bodde tillsammans med Henrik när jag var 17. Valet var Pomeranian. Liten söt och fluffig hund. Surt förvärvade och sparade pengar gick åt åt min lilla hund. Var väldigt inne på att föda upp Pommar en period innan barnen kom. Men det rann ut i sanden. Hade även en till Pomeranian-tik som hette Asia som vi senare omplacerade inom släkten när barnen kom. Hon var för nervös och orolig för en barnfamilj.
Jag flyttade alltså i hop med Henrik när jag var ungefär 17 år. Vi bodde då hemma hos hans föreldrar på källarvåningen ett tag tills jag tjatade till mig körkortspengarna som mina föreldrar hade sparat och köpte en liten etta utan duch i vår stad på stationsgatan. Hyran var billig och vi gick hem till föreldrarna när vi behövde duscha. Klart den "mysigaste" lägenhet vi haft. Bara ett rum och kokskåp. Efter att denna lägenhet såldes så köpte jag Asia vår andra hund. Lägenheten fick v inte mycket för och i efterhand tänker jag att det hade vart smartare att sparat pengarna till körkort..men men. Ibland gör man mindre genomtänkta val. Asia var iallafall en underbar hund som vi fick dela vårt liv med en period. Nrä vi bodde i denna lägenhet så skaffade vi även en liten brunsvart katt som fick heta Wiskey. Men han fick vi tyvärr lämmna tillbaka kort där efter på grund av min allergi som då var ganska kraftig.
Barnen kom tätt därpå. När jag var 20 år så vart jag gravid med Linnea. Vi har inte haft det lätt ekonomiskt och har hittils klarat oss på olika bidrag. Tyvärr inte det mest genomtänkta men ibland blir livet som det blir. Vi har iallfall umgåtts mycket tillsammans allihopa när barnen vart små eftersom ingen av oss haft fast arbete. Barnen har en tät relation med oss bägge och det är jag mycket glad för.
Just nu studerar jag sedan 1,5 år sedan till förskollärare vilket var ett yrkesval jag kom fram till när jag umgåtts med barn på öppna förskolor och med mina egna och andras barn. Det är intressant hur vi kan umgås med barnen på ett mycket utvecklande sätt när vi sätter oss in i pedagogik. Hur vi kan stötta barnen mot lärande och utforskande av världen och livet. Jag ser verkligen fram i mot att få jobba med detta senare.
Ett halvår efter Linnea kom Molly. Något som gjorde vår familj komplett. Jag (vi) har två fina och unika döttrar och jag har framtiden framför mig med arbete kankse hus och annat framför mig.
Två underbara katter kom därpå. Detta år 2010 kom bägge till oss. Den ena som hittekatt och den andra som en mycket efterlängtad "lillasyster" till första. Hittade henne på blocket. Hon var den katt jag alltid drömt om. Hälften Perser. Nu är jag en inbiten kattmänniska och i framtiden kankse jag föder upp Perserkatter. Det är en liten dröm jag har som kommer få ligga vilande tills det finns tid för detta.
Som person vill jag beskriva mig själv som öppen för mångt och mycket, lättirriterad, impulsiv, omtänksam, tacksam, glömsk och virrig och även hemkär.
Dethär är alltså jag. Hanna kallas jag för och har alltid kallats för. 24 år. Igentligen heter jag Johanna. Född i Uppsala. Uppvuxen med mina föreldrar. Flyttade till vår lilla stad vi nu bor i när jag var ca 5 år.
Jag gick grundskola och gymnasie i samma stad. Gymnasielinjen var Estet: Bild och form. Har alltid vart mycket intresserad av att rita och måla. Skriva har också vart en passion. Men det stösta intresset har nog vart djur. Har haft många hamstrar, kaniner, Hamstrar och råttor under min uppväxt. Även akvarium och Sköldpaddor.
Jag skaffade min egen Hund när jag bodde tillsammans med Henrik när jag var 17. Valet var Pomeranian. Liten söt och fluffig hund. Surt förvärvade och sparade pengar gick åt åt min lilla hund. Var väldigt inne på att föda upp Pommar en period innan barnen kom. Men det rann ut i sanden. Hade även en till Pomeranian-tik som hette Asia som vi senare omplacerade inom släkten när barnen kom. Hon var för nervös och orolig för en barnfamilj.
Jag flyttade alltså i hop med Henrik när jag var ungefär 17 år. Vi bodde då hemma hos hans föreldrar på källarvåningen ett tag tills jag tjatade till mig körkortspengarna som mina föreldrar hade sparat och köpte en liten etta utan duch i vår stad på stationsgatan. Hyran var billig och vi gick hem till föreldrarna när vi behövde duscha. Klart den "mysigaste" lägenhet vi haft. Bara ett rum och kokskåp. Efter att denna lägenhet såldes så köpte jag Asia vår andra hund. Lägenheten fick v inte mycket för och i efterhand tänker jag att det hade vart smartare att sparat pengarna till körkort..men men. Ibland gör man mindre genomtänkta val. Asia var iallafall en underbar hund som vi fick dela vårt liv med en period. Nrä vi bodde i denna lägenhet så skaffade vi även en liten brunsvart katt som fick heta Wiskey. Men han fick vi tyvärr lämmna tillbaka kort där efter på grund av min allergi som då var ganska kraftig.
Barnen kom tätt därpå. När jag var 20 år så vart jag gravid med Linnea. Vi har inte haft det lätt ekonomiskt och har hittils klarat oss på olika bidrag. Tyvärr inte det mest genomtänkta men ibland blir livet som det blir. Vi har iallfall umgåtts mycket tillsammans allihopa när barnen vart små eftersom ingen av oss haft fast arbete. Barnen har en tät relation med oss bägge och det är jag mycket glad för.
Just nu studerar jag sedan 1,5 år sedan till förskollärare vilket var ett yrkesval jag kom fram till när jag umgåtts med barn på öppna förskolor och med mina egna och andras barn. Det är intressant hur vi kan umgås med barnen på ett mycket utvecklande sätt när vi sätter oss in i pedagogik. Hur vi kan stötta barnen mot lärande och utforskande av världen och livet. Jag ser verkligen fram i mot att få jobba med detta senare.
Ett halvår efter Linnea kom Molly. Något som gjorde vår familj komplett. Jag (vi) har två fina och unika döttrar och jag har framtiden framför mig med arbete kankse hus och annat framför mig.
Två underbara katter kom därpå. Detta år 2010 kom bägge till oss. Den ena som hittekatt och den andra som en mycket efterlängtad "lillasyster" till första. Hittade henne på blocket. Hon var den katt jag alltid drömt om. Hälften Perser. Nu är jag en inbiten kattmänniska och i framtiden kankse jag föder upp Perserkatter. Det är en liten dröm jag har som kommer få ligga vilande tills det finns tid för detta.
Som person vill jag beskriva mig själv som öppen för mångt och mycket, lättirriterad, impulsiv, omtänksam, tacksam, glömsk och virrig och även hemkär.
Trackback
