gnnnnaaww....blir galen.
Barnen ...alltså de små kottarna. De små grisarna. De små trollen. De är som två KULSPRUTOR. De är ALDRIG tyst. ALDRIG lungt. De är helt galna. De trissar varann. Linnea med sin knivskarpa höga pipiga röst och Molly som ar lätt att börja grina. De slåss, de umgås, de leker de LÅTER. Mitt huvud är helt SLUT. Tänk att sitta framför en bildkanon och försöka förstå massa bilder som kommer snabbt snabbt i en följd hela dagarna. Det kan jag jämföra med att HELA tiden ha nån som säger "mamma mamma mamma titta titta" "mamma kom mamma hjälp mig, mamma ge mig dittan o dattan"
De blir nästan tortyr i mellanåt. Man vill de ska vara lugna och lyssna och prata lägre men alla uppfostringsförsök vi provat bitar inte. Hur får man två små troll lugnare? Antar det är såhär det ska vara och att det inte alltid är såhär men endå. Its drives me crazy!
JAg MÅSTE erkänna att alla som ska bli tvåbarnsförelder i bekantskapskretsen typ tänker jag "phu ni vet inte vad ni ger er in på" :P Men det blir nog bra i slutändan för alla....de är bara lite.....intensivt.
Trackback
