Idag har jag försökt vara med barnen så mycket som möjligt efter middagen för att hålla dem nervarvade och det har väl fungerat. Har ju vart med dem hela dagen så för mig är tålamodet liite kort och man vill gjärna vara i fred också och kunna dra sig undan med en kopp kaffe men då stimmar de bara till det. Lämmnade dem för en stund här nu för att göra de förstnämnda och ser man på. De hoppar i sängen har slitit av sig pyamasarna och busar upp varandra. Han jag bor med stack ut och tränade! Grr.

Hungrig som bara den är jag också och ska unna mig en lite gröt med rivet päron och mjölk senare när pysarna sover. När det nu blir. :( Vill hinna se film och njuta av kvällarna också. Barnen är mer än ett heltidsjobb de vill jag de som inte har barn ska förstå. Tex min bror..."vad gör du hemma hela dagarna nu då?" haha...man fick ju verkligen förklara hur mkt jobb de är. Märkte skillnaden när ja talade med en granne med ett barn som går på samma dagis som våra. "Hur orkar du?!" vart reaktionen när jag berättade att jag skulle  va hemma i 6 veckor sammanlagt.

Vill göra mysiga och roliga saker med dem och vår lilla familj. Gjärna umgås mer med folk som har barn i våran ålder men de blir sällan av känns de som. Tex skulle häng på nån altan med lite allmännt trevliga människor och grilla och låta barnen härja.

Efterlyser nån alternativ typ av familj å hänga med. Vi har många sådana vänner och känner att de är den typen av människor vi bäst kommer överens med så känner du dej manad så skriv! Oj oj värsta kontaktannonsen för tragiska ensamma familjen men så är det absolut inte. :)